Idag kl 11.00 celebrerar jag mässan i Christinae kyrka Alingsås, då säger jag detta
Systrar och bröder i Kristus Jesus
Jag tycker den här texten om talenterna är komplicerad. Visst, man kan läsa den på olika sätt, men den kunde ju vara en alldeles modern text om hur den som har fått mycket blir rikare och rikare medan den som inget har förlorar också det hen har. och om hur viktigt det är att vi investerar våra tillgångar för att få högsta möjliga avkastning. och 100% är ju en bra vinst eller hur. Precis som det är i vårt samhälle, mer till den som redan har och mindre till den som ingett har.Det låter ju som en korrekt samtidsanalys och tänk att den skulle kunna har sin grund i det som Jesus säger till oss. i en text från långt tillbaka.
Men jag vet inte. >Jag tror att den som tolkar texten om talenterna på det sättet, att vi vid varje tillfälle skall maximera vår vinst, vare sig det handlar om pengar eller egenskaper hos oss själva har fel,
och jag skall försöka visa hur jag tänker.
Det första är att jag börjar fundera kring till vilka Jesus säger det han säger. För jag har ju lärt mig att när han talar till folk., Alltså de vanliga människorna som tex när han predikar på berget. Då hjandlar det alls inte om vilka investeringar vi gör. och att de som investerat bäst är också är bäst. Nej då säger han ju istället att lyckliga är de som sörjer, lyckliga är de ödmjuka, de som hungrar och törstar, de som är barmhärtigade renhjärtade, de som håller fred de som förföljs för rättfärdigheten. Då och där är det dem som är de lyckliga eller om ni så vill de framgångsrika.
Men när han pratar om talenterna då pratar han med de människor som skulle bli stöttepelarna i kyrkan. De där som fick uppdraget att gå ut och sprida det glada budskapet. De där som ännu inte riktigt visste vad det skulle innebära men när Jesus uppstått förstod att det skulle bli deras livsuppgift. Det är för dem han berättar liknelsen om talenterna. Och precis före det har han berättat om de tio brudtärnorna som skulle vänta på bruden och fem hade inte med sig olja nog och i berättelsen efter så handlar det om de som varit goda människor och tagit hand om de hemlösa och nakna och utsatta och de fick komma in i himmelriket för att när de varit medmänniskor utan egen vinsttanke, så hade de tjänat Gud.
Vad är det då han säger till dem som skulle sprida budskapet. Säger han till dem att de skall akta sig så att de inte gör fel. Ja det skulle han kunnat gjort. Vi i kyrkan har ju genom historien varit duktiga på att poängtera vad som är rätt och fel. Inte minst i gudstjänsten har det ju varit viktigt för oss att tala om att man skall vara att vara rätt klädd och att man måste veta när man skall stå och sitta. Och så skapar vi ett vi och ett dom, vi som kan och vet och så de andra. Men när jag tänker på Jesus så ser jag ingen som skapar ett vi och ett dom på det yttre sättet. Mer att det kanske finns en skiljelinje i var våra hjärtan är fästade. Och när jag läser mitt evangelium så återkommer ständigt orden: Var inte rädda. Kanske för att jesus visste att rädslan i oss förkrymper oss som människor och hindrar så mycket godhet som annars ville komma fram.
Nej, När jag tänker på den lille stackaren som i rädsla gräver ner sin talent, så tänker jag att Jesus med det vill säga till den där människan, som inte tycker att hen är värd nåt och som inte tycker att hen har något att komma med, och som inte tycker att hen har når riktig plats i gemenskapen, att hen trots att hen tycker och tänker allt sådant ändå är viktig och att hen inte skall jämföra sig med de andra som är så stora och duktiga och kan allt, utan använda det som hen har inom sig, med sina förutsättningar och begränsningar. För visst måste det väl vara så att varje människa har mycket viktigt att bidra med till sitt sammanhang och till mänskligheten. om vi inte låter rädslan tala starkare än kärleken.
Men jag tror inte att budskapet tar slut där. Jag tänker att Jesus också säger till de där människorna som är så duktiga och kan och klarar allt, att också den som i deras ögon inte är så multifunktionell har en viktigt uppgift i helheten och att den människan behövs tas tillvara och bejakas. Och är viktigare än man kanske kunde tro.
Om Jesus nu menar allt detta när han pratar med sina lärjungar. Man kan ju inte riktigt veta, eller hur, och det är ju det som är den stora utmaningen i tillvaron. Att vi försöker finna det som vi inte visste och försöker upptäcka det som inte bara smeker oss medhårs och bekräftar det vi redan vet. Om nu Jesus pratar i omsorg om den som inte tycker att hen är nåt, eller kan nåt. Får det då några konsekvenser för hur vi måste betrakta oss själva varandra och de andra. Behöver vi då skapa plats för varje människa och ge utrymme för varje människa i vår kyrka, i vår stad, i vårt samhälle, i vår värld. Jesus ger plats och om vi ger utrymme för dem vi möter……ja då finns det kanske plats för dig och mig också…….vad helst ni har gjort för dessa mina minsta….det har ni gjort för mig.
Amen