Systrar och bröder i Kristus Jesus

På sätt och vis är det ju ganska skönt att lärjungarna inte riktigt heller förstod vem det var de mötta och på vilket sätt han kunde ha betydelse för deras liv. De vet inte vart han är på väg och de förstår inte att hans liv och existens visar dem vem Gud är. För oss som stundtals är villrådiga och inte riktigt vet så r det skönt att veta att trots sin villrådighet så var de ändå viktiga delar bland dem som samlades kring Kristus Jesus.

Vet inte riktigt vi om lever nu någonsin funderar kring Gud. Det verkar mer om när ordet Gud används idag så är det mer synonymt med emot, än med kärlek. Mer med att vara riktigt konservativ än att vara framåtriktad. Mer med att fokusera på hämnd än på försoning. Men jag hade ett samtal om Gud för några veckor sedan. Eller kanske hellre så här: Personen som jag pratade med tänkte sig kanske ingen Gud, men att det i livet fanns något mera…..Något som var stlörre…. Någon…….

Guid är ju ett spännande ord. I den hebreiska bibeln stavas Gud med 4 bokstäver som alls inte kan uttalas JHWH. Kanske för att Gud ändå alltid är en hemlighet och att vi aldrig kan veta exakt hur Gud är. Den som säger med övertygelse och stor säkerhet att Gud vill detta: har med all sannolikhet inte helt rätt. Vi har ju en viss förmåga att projicera vår längtan, våra misslyckanden och vår egen personlighet på Gud. Så ibland är det så att det vi tycker att Gud är eller skulle vara mer är en förlängning av oss själva, än en sann bild av Gud. Det som C S Lewis skrev nån gång på 60-talet är ju fortfarande sant; det är bättre att nöja sig med att ha sitt huvud i himmelen än att försöka få in himmelen i huvudet.

Men… även Gud nu är en hemlighet så har vi ju blivit välsignade med en person som med sina ord och med sina handlingar visar oss hur Guds väsen är beskaffat. Jo jag vet att det inte är helt enkelt ändå. Berättelserna om Jesus är nedskrivna av människor som tolkat dem och som valt ut de berättelser de i sin tid tänkte och tyckte bäst visade vem Han är. Och ord och formuleringar är deras och ingen objektiv sanning. Men det finns kanske också en subjektiv sanning. Och när jag märker att de berättelser om jesus som de valt att skriva om är sådana som är utmaningar för de människor och det samhälle som de levde, då tycker jag det är spännande. Det är inga officiella sanningar som sanktioneras av statsmakten och då givetvis oftast är mest lögn, utan berättelser som kommer ur de små människornas erfarenhet. Och som visar oss hur Gud är. Och de berättelser som de tar upp är ju hur Gud möter en kvinna som är utstött från sin gemenskap och tillhör ett folk som man inte kunde umgås med och med henne har han ett teologiskt samtal. Han hjälper en militär från ockupationsmakten och ger hans son livet tillbaka. Han ger en kvinna med blödningar tillbaka sin identitet och sin självrespekt. Han slösar med dyrbar olja. Han vägrar att använda sin makt till att slå ner sina fiender. Han går mot döden i ångest och smärta men med bevarad mänsklighet.

Så det verkar som om Gud inte är en maktvarelse, som från sin upphöjda position manipulerar människor till att göra hans vilja, utan mer, tycker jag, i stor kärlek försöker möta oss människor i vår utsatthet och litenhet och hjälpa oss att älska och våga bli älskade.

Men det mest spännande med Jesus är kanske inte bara detta att han visar oss vem Gud är, det mest spännande är kanske att han visar vad det är att vara en sann människa. Hur är man människa på riktigt? Det kanske är en fråga som är aktuell för oss människor i 2000-talet. För det finns ju många bilder och kurser och ideal i vår tid som vi strävar efter. Att vara vältränade och kreativa och rika. Kanske det sista är den längtan som många bär i sina hjärnor. Vi märker ju hur mycket pengar människor tjänar på att lägga ut lite videor på nätet och göra reklam för olika saker som vi alls inte behöver. Vi söker vårt värde och vår livsuppgift i det som är förgängligt, det som kommer att försvinna. Vad vad det det stod i episteltexten : Det synliga är förgängligt, men det osynliga består.

Om det nu är så att Gud och människa möte i jesus från Nasaret och om det är sant att du och jag och alla andra människor är skapade till Guds avbild och likhet, Då ger oss ju också berättelserna om Jesus liv, indikationer om hur berättelsen om ditt och mitt liv kunde skrivas. Att vi kan möte människor, också de som vi inte vill eller föstår och tänka att de kan ha något viktigt ovh relevant att säga. Vi kan hjälpa och vara stöd också åt de som vi betraktar som våra fiender. Vi kan möta de som blivit utstötta och som är föraktade med värdighet och respekt. Vi kan vägra att använda vår makt, den som vi nu har, till att förtrycka och förnedra andra. Och också vi kan dö, med bevarad värdighet. För,,, hur var det nu….det synliga är förgängligt,,,, men det osynliga består. Din personlighet och det som är du åldras ju aldrig, eller hur. Kroppen sviker oss, för den tillhör det förgängliga, men det som är du och jag tillhör det osynliga, som är bevarat i Guds hjärta.

Så vi ger inte upp. Vår yttre människa bryts ner dag för dag, men vi förnyas ständigt och med blicken på Jesus arbetar vi på att bli alltmer lika…..oss själva, för du och jag och alla de där andra…..är skapade till Kristi avbild och likhet.

Amen